Biståndsministern som bödel

Biståndsminister Gunilla Carlssons besked häromdagen att informationsbidraget till organisationerna för att informera om bistånd och utvecklingsfrågor kan försvinna från och med 2014 är djupt oroande. Men överraskande? Nja, både och. Vi har lärt oss att förvänta oss ministerstyre, näringslivsorientering, dubbla och tredubbla budskap, gammal söndra-och-härska-taktik, informationsundanhållande m m. Gunilla Carlsson påstår att andra snackar mycket och gör lite. Själv snackar hon också mycket i vissa frågor och gör lite. Hennes erkännande av civilsamhällets roll i biståndet och biståndsdebatten är värt lika mycket som 10 000 Reichsmark i Tyskland 1923. Värdet på hennes uttalanden förlorar allt värde från en dag till nästa. Idag är frågan närmast: Hur mycket skada kan hon åsamka innan Sverige byter regering?

Rednecks

Det är alltid intressant att uppleva nånting från utsidan som observatör, sittandes på läktaren liksom. Samtidigt ha kontakt med någon på insidan, nån på plan, som lever mitt i det. Min goda vän Celia i Florida, sann Obamavän i en släkt och miljö där Romney har många anhängare, beskriver hur stämningarna är. (Hennes Obamaskyltar på tomten har man kört ner med bil. Därför har hon satt fast de sista hon hade på sin brevlådas betongstolpe.) Och dessvärre får hon mig att bli alltmer fördomsfull om amerikaner, får mig att tycka att de alla är "rednecks". Eller så är det inte fördomar utan dessvärre så illa. Flera ledande figurer för republikanerha har ju uttalat sig om våldtäkter m m på ett sätt som får en att undra om de har djurpälsne hängande i garderoben och påken i byrån. USA är ett underligt land! USA skulle må väl av en massiv bildningsinsats för att massorna ska kunna kritiskt granska förenklade och fördummande åsikter som sprids av politiker och nyhetskanaler. Fox News t ex ger mig obehagliga ilningar.