Söndring i äktenskapet

Den här veckan har vårt samarbete med (s) i kommunen luckrats upp lite. Det har gått en del grus i samarbetet med (s). Förnyelse och effektivisering är inte alldeles enkelt när vi som helt nya i majoriteten för kommunen ska samarbeta med det parti som tidigare i decennier aldrig behövt fråga någon utan själv bestämt allt. Dessutom har vår partner en del interna problem som gör att vi totalt sett spenderar en hel del tid på saker som vi helst och egentligen inte skulle vilja ägna oss åt.

Vi får se vartåt det bär. Förändringar är på gång i denna kommun hursomhelst.

Vi ger varandra

Det finns personer som säger saker som man minns och lever länge på. En är B som är en av de mest aktiva lokala medlemmarna när det gäller internationella frågor. Hon är bl a kommunsamordnare för Världens Barn i sin kommun och gör på alla sätt ett fantastiskt jobb. Hon är guld! Hon sade till mig en gång att hon lyssnade när jag hade ett föredrag om vårt internationella arbete, det var säkert Sri Lanka jag berättade om då i början av 90-talet, och att det var det som gjorde att hon slängde sina tankar om att inte fortsätta som medlem på sophögen. Hon fick inspiration att söka sig in och jobba med de internationella frågorna inom rörelsen.

I torsdagsförmiddag snackade jag alkohol och utveckling med ett gäng av våra Juniskonsulenter inom organisationen. Vi hade ett bra samtal, det blev familjärt och en stark gemenskapskänsla. Efteråt kom en av de yngre kvinnorna fram till mig och sade att hon hade fått en kick av att lyssna på mig. Jag hade hjälpt henne se att man måste välja att göra nåt bland allt det man vill och känner att man borde göra. Hon hade engagerat sig i FN-föreningen på hemorten dessutom. Hon hade varit rädd för att bränna ut sig. Nu kände hon att hon hittade en väg i allt detta och kände sig full av inspiration att jobba hemma. Jag tipsade henne också om möjligheten att åka ut på några månaders praktik i något av våra projektländer längre fram för att ytterligare blåsa under hennes engagemang.

Det finns stunder i livet som sitter kvar. Dessa två kvinnor, B norrifrån och E söderifrån, är ett par av många favoriter bland våra eldsjälar. Det sätt de har gett mig bekräftelse är oändligt mycket värt.

Biståndsministerns insikt

Det har varit en bra vecka. I tisdags besökte jag Utrikesutskottets utfrågning om Sveriges Politik för Global Utveckling, PGU. Flera intressanta inledare, Hernando de Soto från Peruu, klimatforskaren Erland Källén, Annika Åhnberg och Kommerskollegiums generaldirektör Lena Johansson samt förstås biståndsminister Gunilla Carlsson.

Det sades mänga kloka ord. Det jag gillade bäst var slutpläderingen av biståndsministern som uppehåll sig en lång stund vid alkoholens roll i utvecklingssammanhang. Hon gjorde klart alkohol inverkar negativt på alla de sex fokusområdena i PGUn och menade att det är nödvändigt att i breda beredningar i regeringskansliet ta in faktorn alkohol när politiken utformas.

Vissa dagar blir man lätt på foten. Ja, förstå mig rätt, det är lätt att vandra hemåt när den högste politiskt ansvarige säger det man önskar ska bli sagt om alkohol som hinder för utveckling.

(sd) en tunn och illaluktande soppa

Lyssnade med intresse på lördagsintervjun i radions P1 igår. Anders Holmberg intervjuade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Man imponeras inte. Tänk att kunna diagnosticera alla samhällsproblem med hjälp av ett enda begrepp: Invandringen.

Det var mycket snack och en hel del svävande svar. Det märks att sd inte är något färdigt parti utan bara en missnöjesgrupp som spelar på alla förfördelades och marginaliserades känslor. Det ska inte underskattas och framför allt måste vi bli fler som för dessa de svagastes talan också och inte låter sd muta in dem.

Ett intressant avsnitt i intervjun var när Åkesson frågades om kultur och statyer och arkitektur. Det ska vara falurött med vita knutar på allt, musik ska vara svensk, statyer och konst ska kunna kopplas ihop med Sverige - fattar de som röstar på sd vilket erbarmligt tråkigt Sverige vi skulle få om sd fick bestämma.

Sd har inget riktigt partiprogram och fiskar lite här och lite där beroende på vad det är som dyker upp. Förra året skulle man luckra upp arbetsrätten, i år ska man skydda den genom att man kritiserar Vaxholmsdomen. Än blåser kappan hit, än blåser den dit.

Alla problem beror på invandringen och med en extremt långt driven och enfaldig nationalism kommer allt att bli bra och intressant och stimulerande.

Nej, skulle sd komma över 4 procentspärren 2010 så är det inte ett underkännande av övriga politiska partier utan ett underkännande av svenska folkets omdöme. Tunn och illaluktande, tycks mig sd-soppan.

20 omskärerskor söker omskolning

Det gäller att glädjas åt de små förändringarna också, att inte förakta dem. Jag läser om 20 gamla masaikvinnor, som skött om den förfärliga kulturen med smärtsam och farlig omskärelse av flickor. Nu har de lämnat in sina redskap till den regionala administrationen i Arusha i norra Tanzania. Mitt hjärta hoppar då till lite grand av glädje .

Kvinnorna, som haft sin utkomst av detta värv, kräver samtidigt att få hjälp att försörja sig på annat sätt. De har lovat inte bara administrationen utan även 'Engai', sin gud, att de ska upphöra med omskärelse av flickor.

Det går långsamt men det går ändå!

Kvinnor är mindre värda

Läser en artikel om kvinnors löner i Kanada. Lustigt så bekant det låter. Att för varje dollar en man tjänar så tjänar kvinnor 75-80 cent. Kvinnor i ledande ställning tjänar nästan 90 procent av vad männen gör medan i serviceyrken tjänar kvinnorna bara 65-70 procent av vad männen tjänar.

Tänk va' bekant det låter. det är nästan som Kanada skulle vara Sverige. Faktiskt lite värre till och med än Sverige. Det får mig att tänka på vad vi skrev i kommunens årsredovisning som vi antog i tisdags. Där skrev vi så här i min nämnds redovisning: Kommunals avtal med en löneökning för sina medarbetare kan ses som ett led i jämställdheten. Jag gjorde följande notering i marginalen: Återstår att se när man jämför med var övriga avtal hamnar. Jag tycker redan nu att avtalen för övriga sektorer tycks hamna i liknande procentsatser och då har återigen gapet ökat eftersom utgångslönen är högre.

Och i Irak har mer än 4 000 kvinnor fallit offer för s k hedersmord de senaste 15 åren. Jag börjar tvivla på att jag under min livstid får uppleva att kvinnan kommer att betraktas vara värd lika mycket som mannen - varken här eller nån annanstans.

Vi är högt civiliserade säger alla. Det är snart dags att be om definitionen på högt civilserad.

Glatt cannabisbesked

Jag gläds över att NORMAL håller på att dö. Man har beslutat sig för att avveckla verksamheten - ett sundhetstecken. Det vill säga en del av legaliseringsrörelsen har fått stryka på foten i Sverige. De hotar visserligen med att återuppstå under samma namn och i syfte att rekrytera de som är medlemmar i NORMAL idag.

Till hösten är det ju stor mobilisering mot narkotika i september när World Forum Against Drugs arrangeras i Stockholm och sedan komer UNGASS, FNs Generalförsamlings Special Session om narkotika 2009. Det här betyder utmaningar för min egen del i jobbet eftersom chefen andats om att vi behöver inta en högre profil på narkotikaområdet. Men det är ju bara spännande även om jag är angelägen att det inte får stjäla alltför mycket tid och framför allt inte fokus från alkoholfrågan.