En långsam etnisk rensning

Jag åkte till Palestina för att jag ville komma konflikten nära. Känna den inpå skinnet. Möta människorna som drabbas av 2010-talets apartheidsystem. Och hur påtagligt blir det inte. Besöket i östra Jerusalem inleddes med beskedet att israeliska soldater trängde in i flyktinglägret Kalandia och dödade tre unga människor. Inga detaljer men möjligen slutakten av en traditionell maktdemonstration ännu en natt där soldater provocerar och trakasserar unga palestinier. Möjligen ändar detta i stenkastning varpå soldaterna skjuter skarpt. Kom ihåg att östra Jerusalem är palestinskt territorium men också mark den israeliska staten bit för bit annekterar. Judifieringen av östra Jerusalem pågår hela tiden systematiskt med till synes alla medel. En långsam etnisk rensning.

Kanske är mötet med mannen i stadsdelen Bustan (här till höger på bilden) ett bra exempel på de ständiga trakasserierna. Han själv har blivit fängslad flera gånger, hans 12-årige son 14 gånger, hans dotter likaså fängslad, svärdottern blev träffad av en gummikula som slog av käken på henne. De lever med ett permanent hot om "demolition", att deras hus ska förstöras. Jag frågar - och riksdags-ledamöterna Marie Granlund(s) (t v) och Michael Svensson(m) (t h)

faller in med samma fråga - på vilka grunder har dina barn fängslats? Först missförstås frågan eftersom det är något VI inte förstår. Jag upprepar frågan och lägger till om vilka lagrum som stöder det upprepade fängslandet av familjemedlemmarna. Mohammed, som är vår guide lyser upp och säger: Lag? Bibeln!! Det står i bibeln att Kung David förmodligen gick här genom dalen och därför tillhör den här marken judarna. Det är svårt att acceptera det som juridisk evidens som försvar för år av trakasserier mot denna och andra familjer. Det är en bland tusen förevändningar.

Historier av det här slaget visar att Israel inte är någon rättstat. Palestina är ockuperat. De internationella regler som styr vad en ockupationsmakt får och inte får göra (Genèvekonventionen från 1949) ger inget utrymme för att deportera eller förflytta sitt eget folk till det territorium som ockuperats. (Art 49). Det internationella samfundet är också överens om att civila ska behandlas som skyddade personer (Art 4 och art 47)och respekteras för deras person, ära, familjerättigheter, tro och religionsutövning samt seder och bruk. De ska behandlas humant och inte utsättas för diskriminering. Jag mötte Rfqa Alkurd, en gammal kvinna som bor i ett annat hus i östra Jerusalem med hot om vräkning. Hon tvingades att lämna Haifa 1947 när Israel bildades och sitter nu vid slutet av sitt liv med ett fullständigt illegitimt hot över sig att tvingas bort från sitt hem ännu en gång. Den eviga flykten. Vem symboliserar bättre än Rfqa den eviga flykten.

12 familjer har vräkts och deras hus har antingen förstörts eller tagits över. Kom ihåg, jag rör mig på ockuperad mark. Ytterligare 80 familjer ska bort. Med hjälp av advokater som letat reda på dokument i Jordanien, Turkiet och Syrien (!) har man emellertid tillfälligt stoppat vräkningarna. Men eftersom Israel följer lagar totalt efter eget godtycke kan man fråga sig om det finns någon chans att ett domstolsutslag ger de 80+12 familjerna möjlighet att bo kvar. Västbanken under PLO är idag inget hot mot den israeliska staten. De farligaste vapen som finns på Västbanken är stenar, brödknivar och möjligen bilar om man använder dem för att köra ihjäl israeliska soldater med. Det handlar inte om säkerhet längre. Agendan är en annan. Inte för att jag trott något annat tidigare men det framstår alldeles tydligt (det borde göra det även för riksdagsledamoten Fredrik Malm) att Israel vill göra Jerusalem till sitt. Israels bosättningspolitik i och kring östra Jerusalem ska kallas vid sitt rätta namn: ETNISK RENSNING! En enda långsam etnisk rensning.