Har just genomlidit(?) ett avslaget kommunfullmäktige. Efter en grinig höst med bittra och kuschade sossar har vi gått över i ett stadium där sossarna långsamt vänder sig bort från bitterheten och börjar samla sig för att driva oppositionspolitik. Man säger sig vilja göra det - och jag tror dem - men fortfarande tycks de vara alltför tilltufsade för att framföra väl underbyggda argument med tyngd och glöd.
Sossekratin i Finspång är för stunden lika avslagen som en öppnad, varm och skakad Coca Cola. I en bucklig burk.
För första gången stod man och skulle presentera en alternativ budget utan att ha automatisk tillgång till hela den kommunala infrastrukturen från kommunalrådsrummet. Och då blir det ju tamt. Väldigt tamt!
Men sossarna kommer säkert igen. Nu ska de igenom en upprättelsefas med ny kompassriktning uttagen. Den kommer att pågå några månader. Sedan kommer det en konsolideringsfas när de unga fräscha och de gamla ärrade hittat sina nya positioner och kan bli överens om hur slipstenen ska dras. När det sedan närmar sig valmanifest och uppmarsch inför september 2010 tror jag att vi och alliansen ska se till att vi är tränade och att vi levererat vad vi föresatt oss leverera. Det är tuffa tider och Finspångsborna kommer inte självklart att visa oss någon pardon om vi inte levererar oavsett om orsaken är tuffa ekonomiska villkor.
Men vi har alla möjligheter att skapa bra politik i Finspång med en bra samhällsutveckling om vi fokuserar på konstruktiv resultatorienterad politik. Gnällfasen måste vara över. Jag är övertygad om att de nya sossarna vill det också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar