Vi ger varandra

Det finns personer som säger saker som man minns och lever länge på. En är B som är en av de mest aktiva lokala medlemmarna när det gäller internationella frågor. Hon är bl a kommunsamordnare för Världens Barn i sin kommun och gör på alla sätt ett fantastiskt jobb. Hon är guld! Hon sade till mig en gång att hon lyssnade när jag hade ett föredrag om vårt internationella arbete, det var säkert Sri Lanka jag berättade om då i början av 90-talet, och att det var det som gjorde att hon slängde sina tankar om att inte fortsätta som medlem på sophögen. Hon fick inspiration att söka sig in och jobba med de internationella frågorna inom rörelsen.

I torsdagsförmiddag snackade jag alkohol och utveckling med ett gäng av våra Juniskonsulenter inom organisationen. Vi hade ett bra samtal, det blev familjärt och en stark gemenskapskänsla. Efteråt kom en av de yngre kvinnorna fram till mig och sade att hon hade fått en kick av att lyssna på mig. Jag hade hjälpt henne se att man måste välja att göra nåt bland allt det man vill och känner att man borde göra. Hon hade engagerat sig i FN-föreningen på hemorten dessutom. Hon hade varit rädd för att bränna ut sig. Nu kände hon att hon hittade en väg i allt detta och kände sig full av inspiration att jobba hemma. Jag tipsade henne också om möjligheten att åka ut på några månaders praktik i något av våra projektländer längre fram för att ytterligare blåsa under hennes engagemang.

Det finns stunder i livet som sitter kvar. Dessa två kvinnor, B norrifrån och E söderifrån, är ett par av många favoriter bland våra eldsjälar. Det sätt de har gett mig bekräftelse är oändligt mycket värt.